det blåser nya vindar
..vilken klyscha! finns inga vindar i den här staden för tillfället. luften är rå och det klibbar duktigt om armar ben och näsa. Min hy har börjat repa sig, till och med vänja sig vid luftfuktigheten. Mitt hår är överlyckligt eftersom det är så pass fuktigt att det inte är värt att tupera tofsen då frippan ändå lägger sig igen på 5 röda. jag själv hurrar desto mer dämpat över detta, ingen nyhet för de otaliga tusental som hört mig gnälla över "runt ansikte" och "kompensation på hjässan" bla bla.
"men vad gör väl det när själen blomstrar och sinnet sjuder"
idag är det fredag och sista dagen på multipartner för veckan. Yoohoo. Vi softar kort dag, 14-19, och förhoppningsvis får vi våra inlogg så vi kan börja sälja på riktigt.
Igår traskade jag i sakta mak hem från jobbet. överallt var det så packat med folk att skynda långsamt var den enda möjligheten jag hade. Kvällsluften var ljumm och smekande så jag kunde omöjligt dra mig tillbaka till lyan som tänkt. Vidare mot plaza del catedral och stentrappan af poppis, ett äpple och ett tusental människor; på longboards, cyklar, fingrar, fötter och allt däremellan. Tiden flög och plötsligt var det full 22timme på klockan. Ett lätt regn föll över staden och jag masade mig hemåt.
Hittade familjen uppkrupna i soffan, som en enda enhet satt de där och bara mös. Requires a join, men bara en macka först..
...och Där vältes persiljeburken. jag vet inte hurvida det räknas som inredning, möbel eller porslin men jag antar att jag tar täten i husets tävling.
solen skiner och vi har bankkort att hämta
"men vad gör väl det när själen blomstrar och sinnet sjuder"
idag är det fredag och sista dagen på multipartner för veckan. Yoohoo. Vi softar kort dag, 14-19, och förhoppningsvis får vi våra inlogg så vi kan börja sälja på riktigt.
Igår traskade jag i sakta mak hem från jobbet. överallt var det så packat med folk att skynda långsamt var den enda möjligheten jag hade. Kvällsluften var ljumm och smekande så jag kunde omöjligt dra mig tillbaka till lyan som tänkt. Vidare mot plaza del catedral och stentrappan af poppis, ett äpple och ett tusental människor; på longboards, cyklar, fingrar, fötter och allt däremellan. Tiden flög och plötsligt var det full 22timme på klockan. Ett lätt regn föll över staden och jag masade mig hemåt.
Hittade familjen uppkrupna i soffan, som en enda enhet satt de där och bara mös. Requires a join, men bara en macka först..
...och Där vältes persiljeburken. jag vet inte hurvida det räknas som inredning, möbel eller porslin men jag antar att jag tar täten i husets tävling.
solen skiner och vi har bankkort att hämta
Kommentarer
Trackback
