Liberté, égalité, solidarité

Måndag, den kanske minst gillade (mest ogillade) dagen på hela veckan, har plötsligt blivit ännu mindre omtyckte (mer oomtyckt) i och med idag. Det är den 20onde oktober och jag har haft min första säljdag på comhem. egentligen borde jag tysta ner det hela så gott det bara går, och vältra mig i min olycka på egen hand. men den gentlekvinnamässiga sidan av mig vill tro annorlunda, kanske det kan trösta någon stackare därute att veta att jag idag har gjort alla klassiska tabbar en säljare kan göra. och det med råge.
  inte bara det att jag har haft minmal koll på allt från vad tjänsterna kostar till vad jag egentligen kränger iväg (hurra för mig, master off poo-sale) utan jag har dessutom hetsat,  presenterat mig fel, sålt för fel företag, ringt fel, tagit segern som i en liten ask och kallsvettats floder. nojat sönder över att få kicken redan första dagen och tillslut insett att det är inte hela världen ifall det nu, mot förmodan, skulle ske. Fick tillslut iväg 2 ordrar, men misstänker skarpt att bägge två är icket-accepterade och en mer eller mindre en fulsälj.
i jämförelse med det här är katalanskan en dans på röda röda rosor (utan taggar) så jag antar att någonting gott kommer med det hela trots allt..

någonting som inte är en dans på rosor, eller på moln för den delen, är slummen i den här stan. Jag var ute på äventyr igår och allt eftersom nyfikenheten tog mig, ballade fingertoppskänslan och medvetenheten ur och naiviteten tog överhanden. "varå, öde gator med fönster, fasader, rackliga balkonger och sopberg som bara skriker trasiga själar- det är ju ultimata ställen för mig att kicka loss en söndagseftermiddag när familjerna är i parkerna och endast tomtarna (tjuvarna) är vakna. och särskilt när jag aldrig varit i de områderna förr och knappast har en rekad aning om vars utgången finns, eller om det ens finns någon. ingen karta och inget annat än ingrodd och föråldrad katalanska i folkmunnarna. woho!" Så där strosade jag. och allt var frid och fröjd tills jag möter de tre. allt talar om plannerat rån eller liknande. de illmariga blickarna, de uppkäftiga flinet och det välplannerade rörelserna. plötsligt är två av dem bakom mig och en framför mig, med hånfulla tonfall som dryper av sarkasm när de mumlar de klassiska kommentarerna om blond kalufs jada jada. panik först men sen, vad i helvete de kan ju inte vara äldre än tolv! drahelvettisatan att snorjärsar ska få tag i mina dyrgripar. ilskan tog mig och mina nävar flaxar mot den närmaste av dem. han ryggar tillbaka och jag loskar framför hans fötter. situationen är överspelad men nojan sitter kvar och plötsligt är alla ute efter att sno mina cash i fantasin; gubben med käpp, taxichaffisen vid macken, den blinda gumman med matkassarna. och den släpper mig inte förrän jag är i välbekanta områden igen. oh well, man lär sig inte sitta förrän man halkar och faller på arslet.

  ikväll har vi veckohandlat sådär. veckan af billigt leverne har inletts och barca natten är ljumm.
vid trappan på plaza catedral jammade en femtett med basfiol, dragspel, rasseltrummor, gitarr och fiol. rysningar av välbehag längs ryggraden och stadens charm slår mig än en gång med oväntad styrka. jag tänkte somna i fosterställning och vakna upp med självförtroende nanting. imorn ska ingen slippa undan och min sälj ska på topp. nusse och jag goes for the win

goder natt och fjärilspussar till er omtyckta hemma i svea