ptjao

energin är tillbaka och livet åter på topp, det tar på krafterna att tämja en ny stad.
har kommit fram till att fyra är det magiska talet, varken en mer eller mindre.
Jag är extremt förälskad i flick-kollektiv livet, español á la minute och båtar båtar båtar. Att jag äntligen har hamnat i en hamnstad är kanske inte en sekund för tidigt och jag har fortfarande svårt att inse det. Har hittat mitt joggingstråk längs hamnparaden och kan ändå leva med att flåsa nerför ramblan för att ta mig dit. Som maysan sa, det är människor jag aldrig kommer att träffa igen och då kan jag bju på mitt tomatröda face och svettfläckar på de icket-existerande långa ärmarna.

Nu slickar klockan snart halv elva och min kista kurrar oroväckande. jag behöver krubb och det fort som en jävla drahelvettisatans blinkning.
Hellacopters jammar i min hemstad imorn, tysen och åter tysen mil bort som det känns för tillfället. Jag kontrar med att besöka barcas egna roddbåts-mecca. Måndagens p3 session live med hellacopters blir svårare att överträffa. särskilt med tanke på att vi börjar jobba den dagen och semestern därmed är över för denna gång.

Vårat big brother stylade sovrum funkar sisådär. halva sällskapet verkar attraheras av våran hemmagjorda hörnsoffa tiotalet gånger mer än paraden av sängar i läggans bortersta del. jag och nusse sover iaf gott om nätterna..
  Soporna är äntligen slängda och vi börjar bli klara för la salida för denna gång. jag hör en bön om avslut, så vi sippar vidare. stay connected to be contacted, ciao compadres

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0