Liberté, égalité, solidarité

efter en förjävla bra kväll med stört god mat, vin och ett par enheter för mycket hittade jag mitt halsband i lampan. taklampan.
en indikator på dagsformen idag.
tapas var så jävla förstörande gott och blev godare när man fick kleta omkring riktigt mycket, slaffsa och splitta portioner mellan varandra. det kändes lite som att ta livet av någon sakta men säkert när faten länsades och nästan slickades rena.
ta livet av en måltid var vad vi gjorde, den enes död blir den andres bröd.
och vitlöksbröden var fan värda att döda för.

jag vaknade dock upp utan pengar, kort, körkort. hela mitt liv i siffror och på papper lade jag ifrån mig sekunden innan jag lämnade sista dansgolvet för kvällen.
får man vara så klantig undrar jag, extremt förbannad på mig själv. att den kom till rätta var bara ett åttonde underverk, född utan tur som jag är, men nu är jag back on track och påväg mot den godaste fisksoppan som existerar i världen. papis mästerverk.
vars kosan styrs ikväll får vi la se, men en stros med världens finaste jackiehund kanske står först på listan.
todoo tara jajjamensan fattas bara