Liberté, égalité, solidarité

Plötsligt är det sista veckan på terminen.
Folk packar och packar, spånar och har sig.
Vissa drar, några stannar. Vad jag är tacksam för de där några!

Det är fan i mig inte kul att bli lämnad. Roligare är det isåfall att bli hittad.
Kanske blir jag hittad någon gång under 2010. Jag blev trots allt hittad 2009. Det var kul.
Tills jag blev lämnad.
Men kanske är det så livet ser ut. Man lämnar och blir lämnad. Man hittar och blir hittad.
Och bortkastad.
Och skrotad.
Och nyupptäckt.
Jag gillar nyupptäckter och hittningar mest.

Idag fick jag en ny svår nöt att knäcka, ännu en livsgåta att fundera på;
hur kommer det sig att män (inte bara, men oftas. hujeda mig för kvinnor som går samma öde till mötes. stackars satar) blir flintskalliga på toppen av hjässan? sådär flintis att det ser ut som om en polerad biljardboll sticker upp högt upp i höjden.
dör hårsäckarna helt enkelt? och varför just där?
kanske nickade de hemskt mycket som fotbollskids. eller så har de glömt att använda den där mössan mammorna alltid tjatade om..
hosianna i höjden..

livet är fullt av mysterier.