Liberté, égalité, solidarité

Midvinternattens köld är hård.
Men inte i umeå. Här känns det i hela tillvaron att det börjar våras.
Inatt drömde jag om prunkande rabatter i snödrivorna; Tö-dropp från taken och konstigt curry-kebabbkött i plastpåse. 
Jag drömmer så konstigt om nätterna nu för tiden.

Igår svängde nusse och maysan förbi just när jag skulle svälja min sista tekopp för dagen och tacka för mig.
Vi hamnade runt köksbordet, det slitna, och jammade skit.
Jag och nusse pratar mycket barcelona när vi  ses.
det är skönt, barcelona fattas mig.
Har tänkt mycket på Atma och Erik på senaste. buhu, vänner, komsi!

Mikal droppade sanningen om sin årslön igår. Jag trilla nästan av pinn. 
Snuskiga mängder slantar, inga csn bidrag där inte!
Livet är grymt sa bonden till grisen. Grymt grymt sa grisen. Ungefär så känns väl dagsformen efter avslöjandet..

Näsan rinner och fötterna värker.
Mormor ringde och förbannade förkyldningar.
Papi stekte hamburgare och hade föroläsning om allt skit livsmedelstillverkarna puttar ner i käket.
Fötterna gjorde ont redan då, och jag vispade ihop smet till raggmunkar.
Och tjockpannkaka.
Och tunnpannkaka.
Nu har jag blåa läppar och
vårat kök ser ut som ett övergivet pannkaksland.
 Jag undrar om det är dags att jag slutar laga pannkaka till ett tjogg
när det faktiskt bara är två munnar som ska mättas?

Jag har fortfarande ont i fötterna.
Dags att sluta jobba i obekväma skor,
eller
skaffa ett jobb där jag inte springer fram och tillbaka 16 timmar i sträck..