Om skärgårdsliv, om att inte bada och om långa timmar
Ännu en midsommar har passerat utan krans i håret.
Ännu en midsommar har passerat utan att jag har badat i havet,
trots att jag i år haft havet både framför och bakom knuten.
Ännu en midsommar har passerat utan att jag har hunnit fatta vad som egentligen hände.
Jag som knappt lyckats sammanfatta och hajja förra årets heja-sommaren helg, sitter plötsligt med ännu en i bagaget.
Men jag har överlevt. Mycket till trots, så har jag och mina allierade faktiskt överlevt.
Ute på min ö, vilken inte kan betraktas som min på ett enda sätt, har vi halvt jobbat ihjäl oss denna helg av helger.
Vi har haft lite som hus i helvete, och boskapshjordar som vallats än hit än dit.
Högra sidan, vänstra sidan av baren.
Norrlands i högra och mariestads i vänstra handen. Fem 6or på det och gärna en Irish som grädde på moset.
Jag har anammat detta med att tala med bönder på bönders vis, på ett sätt som jag för en vecka sedan inte trodde var möjligt. Eller ens behövligt.
Jag har lagt ut strömmingsnät med en motorstyrman som hade halva spendrups lager innanför västen,
och jag har sett solnedgång och soluppgång byta av varandra på det mest sagolika sätt jag någonsin i mina dar skådat.
Solen har skiftat pass oftare än serveringspersonalen på våran sylta i helgen.
Jag har snudd på hamnat mellan en kolosal älghona och hennes däka
Och jag har snudd på bränt av mig frippan,ögonbrynen och fransarna i samma veva.
Jag har grinat av skratt, svurit åt barn, svurit åt vuxna,
svurit åt allt, svurit åt inget, hatat världen och önskat livet ur mig (Fast helst av alla andra)
jag har druckit kanske femti kannor kaffe, blivit fetdissad och fethissad
jag har fått oanständiga förslag, lärt mig laga surströmming och äntligen fått krama ur den sista sangrian.
Jag har fuldiskat och findiskat, överserverat och snöat in på inlagd strömming
jag har sovit för lite, jobbat för mycket, och sålt för stora mängder sprit till andra och inte till mig själv
Jag har fått veta att jag lever, men framförallt insett att jag lever.
och att jag gör det på ett förjävla fint sätt för tillfället.
Ännu en midsommar har passerat utan att jag har badat i havet,
trots att jag i år haft havet både framför och bakom knuten.
Ännu en midsommar har passerat utan att jag har hunnit fatta vad som egentligen hände.
Jag som knappt lyckats sammanfatta och hajja förra årets heja-sommaren helg, sitter plötsligt med ännu en i bagaget.
Men jag har överlevt. Mycket till trots, så har jag och mina allierade faktiskt överlevt.
Ute på min ö, vilken inte kan betraktas som min på ett enda sätt, har vi halvt jobbat ihjäl oss denna helg av helger.
Vi har haft lite som hus i helvete, och boskapshjordar som vallats än hit än dit.
Högra sidan, vänstra sidan av baren.
Norrlands i högra och mariestads i vänstra handen. Fem 6or på det och gärna en Irish som grädde på moset.
Jag har anammat detta med att tala med bönder på bönders vis, på ett sätt som jag för en vecka sedan inte trodde var möjligt. Eller ens behövligt.
Jag har lagt ut strömmingsnät med en motorstyrman som hade halva spendrups lager innanför västen,
och jag har sett solnedgång och soluppgång byta av varandra på det mest sagolika sätt jag någonsin i mina dar skådat.
Solen har skiftat pass oftare än serveringspersonalen på våran sylta i helgen.
Jag har snudd på hamnat mellan en kolosal älghona och hennes däka
Och jag har snudd på bränt av mig frippan,ögonbrynen och fransarna i samma veva.
Jag har grinat av skratt, svurit åt barn, svurit åt vuxna,
svurit åt allt, svurit åt inget, hatat världen och önskat livet ur mig (Fast helst av alla andra)
jag har druckit kanske femti kannor kaffe, blivit fetdissad och fethissad
jag har fått oanständiga förslag, lärt mig laga surströmming och äntligen fått krama ur den sista sangrian.
Jag har fuldiskat och findiskat, överserverat och snöat in på inlagd strömming
jag har sovit för lite, jobbat för mycket, och sålt för stora mängder sprit till andra och inte till mig själv
Jag har fått veta att jag lever, men framförallt insett att jag lever.
och att jag gör det på ett förjävla fint sätt för tillfället.
Kommentarer
Trackback