Liberté, égalité, solidarité

Jag har sällan känt mig så upp och ner som när jag vaknade imorse.
Allting var ett enda kaos. Foten uppe vid axeln, lemmar på hittills otänkbara ställen och allmän förvirring överallt.
Inget kaffe, ingen mjölk.
Ingen mat, inga strumpor.
en Rörig dag skulle man kunna kalla den. minst sagt
och så blåser det också. gigantisk blåst utanför mitt fönster.
när jag sätter mig mitt i den så blåser jag nästan bort.
En blåst som blåser bort tvivel och dumhet. En blåst som skriker av skratt och leklusta.

Det är fel att kalla det magkänsla, eftersom jag fortfarande inte riktigt har koll på vars jag har magen idag
men jag tror
tror
att idag blir ett nytt äventyr