Liberté, égalité, solidarité

Det absolut bästa med mina nya framtänder är att jag kan tugga äpplen utan att behöva göra det i smyg.
Därmed slår jag två flugor i en smäll i och med att jag kan utöva ett av mina favoritnöjen (äta äpplen) samtidigt som jag slipper ha dåligt samvete gentemot enbuske och tandsköterskorna.
Hurra för mina nya huggtänder.

Sen i fredags har jag energiskt tuggat äpplen i en nästan manisk takt, så idag fanns där inga äpplen i min korg.
Jag beslutade mig snabbt för att ändra på den saken.

Där jag stod, vid äppelparadisets port, och som bäst var i färd med att välja ut de smaskigaste äpplena ur högen av frukt, hörde jag en kvinna fråga sig själv vilka äpplen "man bör köpa nu för tiden". Äppelpeppad som jag var vände jag mig mot kvinnan i fråga, där hon stod och plockade på sig ett antal kemikalstinna Jonagold päpplen, och log fram ett tips om aroma, undertecknads absoluta äppelfavorit.
Tillbaka fick jag en idiotförklarande blick blandad med överlägset förakt, och hon spottade dräpande fram att jag "borde för tusan veta bättre än att köpa utländska äpplen nu när den svenska säsongen är som bäst" och att "dagens ungdom tänker då bara på sig själva, och inte på miljön".
Innan jag hann hejda mig hade jag, med sammetslen och för mig okänd stämma, hunnit förklara att "senast jag såg efter så var Holland inte en del av Sverige" men att jag "ung och självupptagen som jag är kanske inte alltid har alla fakta rätt".
Tantan i fråga glodde storögt, först på mig, sedan på Jonagold skylten och till sist på aroma skylten som klart och tydligt deklarerade "svenska äpplen".

Jag kunde ha bitit av mig tungan.
men någonstans tycker jag ändå att hon förtjänade det.

(klick)