Om allt och ingenting, alldeles för sent som vanligt



Höstluft i lungorna, höstdofter i känselspröten, kalla nakna fingrar mot varm hud.
Avklädda isande fötter mot kalla lakan.
Hösten är här.
och där
och där

men grodorna dör likförbannat om man cyklar på dem

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0