Om blåmesar och bajs i trapphus
Januarivindarna i umeå är sylvassa, skär genom märg och ben.
Fredrik Reinfeldt skulle dock inte hålla med om kylan, ty han sitter i heta stolen ännu en månad.
Efter en period av frånvaro i inrikespolitiken är han tillbaka på plats i svearikes mediala stormvindar.
Arbetsprövning och misslyckandet i köpenhamn har bytt ut kronan mot dumstrut på töntfeldts kala hjässa.
På frågan varför COP15 floppade kontrar freddan med att "Så här ser världen ut!".
Visst är det många som skulle skriva under på det, FNs utforming har inte direkt undgått kritik det senase decenniet, men att skylla på det är att undvika ämnet.
Samma line är intressant att applicera i debatten om förändringar i svensk biståndspolitik. Särskilt med tanke på det sk. helvetet på jorden, haiti. Sveriges kraftiga reducering av bistånds mottagare hade försmetligen hamnat i medial skugga om inte haiti drabbats av jordbävningen för knappa veckan sedan. Nu är det bara att konstatera att så inte är fallet. De redan förbrukade argumenten om att färre mottagarländer leder till effektivare insatser behöver kompletteras. Ta en blick över världskartan och titta på de enorma landmassor där större delen av världens befolkning delar på en bråkdel av världens tillgångar. Be töntfeldt och co. att göra detsamma och sedan förklara att nedskärning i det nationella biståndet från 1 procent av BNP till 0,7 procent är rätt väg att gå.
Två tredjedelar av världens tillgångar delar västvärlden på, en tredjedel får resterande länder dela på.
Fredde, så här ser världen ut!
Lite skitsnack får avrunda. Den sk. arbetslinjen som somliga skulle hävda att sverige alltid har stått för smutskastas i dagarna. Ryska städerskor som svabbar avföring i moderata pressekreterarens trapphus symboliserar tydligen alliansens syn på en förstaklassens arbetslinje. Undrar vad SD har att säga om den saken.
Men med en åldrande befolkning bör vi nog ändå ta töntfeldts ord på allvar. Gamla kärringar har ju ändå hemmafru-tänket i blodet. Ypperlig spetskompetens inom städsektorn.
Fredrik Reinfeldt skulle dock inte hålla med om kylan, ty han sitter i heta stolen ännu en månad.
Efter en period av frånvaro i inrikespolitiken är han tillbaka på plats i svearikes mediala stormvindar.
Arbetsprövning och misslyckandet i köpenhamn har bytt ut kronan mot dumstrut på töntfeldts kala hjässa.
På frågan varför COP15 floppade kontrar freddan med att "Så här ser världen ut!".
Visst är det många som skulle skriva under på det, FNs utforming har inte direkt undgått kritik det senase decenniet, men att skylla på det är att undvika ämnet.
Samma line är intressant att applicera i debatten om förändringar i svensk biståndspolitik. Särskilt med tanke på det sk. helvetet på jorden, haiti. Sveriges kraftiga reducering av bistånds mottagare hade försmetligen hamnat i medial skugga om inte haiti drabbats av jordbävningen för knappa veckan sedan. Nu är det bara att konstatera att så inte är fallet. De redan förbrukade argumenten om att färre mottagarländer leder till effektivare insatser behöver kompletteras. Ta en blick över världskartan och titta på de enorma landmassor där större delen av världens befolkning delar på en bråkdel av världens tillgångar. Be töntfeldt och co. att göra detsamma och sedan förklara att nedskärning i det nationella biståndet från 1 procent av BNP till 0,7 procent är rätt väg att gå.
Två tredjedelar av världens tillgångar delar västvärlden på, en tredjedel får resterande länder dela på.
Fredde, så här ser världen ut!
Lite skitsnack får avrunda. Den sk. arbetslinjen som somliga skulle hävda att sverige alltid har stått för smutskastas i dagarna. Ryska städerskor som svabbar avföring i moderata pressekreterarens trapphus symboliserar tydligen alliansens syn på en förstaklassens arbetslinje. Undrar vad SD har att säga om den saken.
Men med en åldrande befolkning bör vi nog ändå ta töntfeldts ord på allvar. Gamla kärringar har ju ändå hemmafru-tänket i blodet. Ypperlig spetskompetens inom städsektorn.
Kommentarer
Trackback
