Om ett november i brådska

Ännu en måndagsmorgon i mängden. Det blir snabbt en hop med förlegade måndagsmornar. Förkastade och outnyttjade. Dagar med trasiga skor.
Och egentligen är det ingenting särskilt som skiljer denna morgon från gårdagens, eller morgondagens.
Nytt kaffe, förvisso, och en mental beslutsamhet som inte fanns där igår.
På det stora hela en rätt bra morgonform med andra ord.
Måndagsmornar är dock fortfarande präglade av en negativ klang, på samma sätt som söndagar innebar ångest under större delen av min uppväxt. Söndagar glider numera in på topp 3 av veckans bästa dagar; måndagar kanske har en chans ändå. Denna akilleshäl bland akilleshälar!

november glider förbi obemärkt. tyst och försynt, utan att göra varken väsen eller avtryck.
märkligt, oktober var så röjig och rörig och december symboliserar nyväckning och lugn. frid.
kanske är det lugnet före stormen, eller helt enkelt min avskärming av tillvaron som talar.
pratade med mikal i helgen och han hade en och annan poäng att dänga till mig med. satan vad tunga de är, de där poängerna. Hur som haver så gav de blåklockor runt ögonen som sitter kvar, och som talar sitt tydliga budskap; Starta nytt och börja Göra igen.
Rastlöshet behöver inte leda till meningslöshet.
over and out


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0