Om att skratta tills tårarna rinnner eller bara grina

Jaha, så kom den där morgondagen till slut, och livet tycks inte riktigt vilja sig idag heller.
Brödet var dåligt, havremjölken var sur, pålägget var gammalt och snön stannade i norr.
så det fick bli gröt istället.
vad göj, tänker någon solstråle någonstans, vad göj med gröt!
men nej, säger jag! inte när en ville ha macka egentligen.
och det där skavsåret på hälen kommer blöda under dagen, och tre timmars föreläsning är inte alls rätt alla dagar.
inte när jag är dödstrött, oduschad och har minst femton finnar. i ansiktet.
igår var jag redo att dra hem. tur att jag inte sa någonting till någon.
idag kan mycket väl vara dagen då världen går under.
jag skulle vilja få be om möjligheten att ringa ett samtal innan det händer.

igår slutade i allafall med att jag skrattade tills jag grät. ett hysteriskt skratt som avslutades i tårar och hyperventilering.
kanske skrattade jag för att det var så komiskt. eller så skrattade jag för att slippa bara grina.

och jag kom att tänka på någonting. jag kanske är helt menad att bo norröver egentligen.
det tycks ju sällan fungera så bra som där. i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0