Om norrskenscravings

Kikade ut genom fönstret från bottenvåningen och vände blicken upp mot sammetsmattan ovanför.
Tyckte för en sekund att ett ganska försynt norrsken spelade för mina blå.
Kände en känsla av igenkännande och värme skjuta till i organen närmast kroppens mitt.
stark och verklig.
en sekund höll den i sig. sen var den borta.
en annan verklighet intog mig och slutsatsen talade för spelande tankar snarare än flammor på himlavalvet.
norrskenet brukar vara ett bra omen.
jag tänker att det kanske kan vara det ännu en gång.
det är trots allt det jag behöver i dagarna.
en extern faktor som säger allt det jag inte förmår tänka själv.
såsom en annan ung dam skrev om när saker och ting var mer främmande än bekanta.
i en annan tid i en annan stad i en annan värld, men ändock samma önskan.
en önskan om ett riktigt järtecken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0