Om ambivalens

Jag känner mig nedtryckt i skorna.
Mycket sker på andras villkor nu.
Det stressar mig inombords trots att jag utåt sett ler med mitt söndriga tandkött.
När roliga aktiviteter känns som stenar i skon som en mest längtar efter att bli av med vid nästa rastplats så är det någonting som är skevt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0