Liberté, égalité, solidarité

Livet är crazy classic chaotic för tillfället.

Det är kul, spännande, stimulerande och helt jävla utmattande.

Efter en tid av stiltje och apati vände kakburken på sig och rasslade omkring med innehållet ordentligt.

Just exakt så som jag en gång tänkte mig livet.

Det konstanta pirret i de centrala delarna av kroppen gör att varje sekund känns ovärderlig, varenda moment av dagen spelar roll och resurserna förbrukas till sista smulan.

Jag pendlar visserligen mellan frustration och förtröstan men har stövlarna till hands och ett mentalt smultronställe att fly till när det barkar.

Det återstår att se i vilken form slutprodukten av just den här perioden kommer att vara packeterad och jag är mer nervös inför resultatet än jag varit över någonting på mycket länge.

Det kanske går käpprätt åt avskrädesgropen till, but it aint over until the fat lady sings.