Om medveten omedvetenhet
Hur var det nu igen med intuition, magkänsla, knäkli eller vad än det kallas i folkmun?
Och hur var det nu igen med att hetssöka efter svar men int finna dom?
Kan det vara så att vi går runt och försöker vara så medvetna om allt hela tiden att vi helt enkelt missar showen?
Blir snuvade på konfekten och går med halvtomma glas i stället för halvfulla för att vi helt enkelt anstränger oss för mycket?
Och är rädda för att inte hålla huvudet kallt alla gånger.
Hur skönt är det int att tankarna får fladdra iväg från pysslet på regelbunden basis?
Som när en kokar kaffe och inte riktigt är med i gamet och det blev så förbannat jäkla smarrigt utan att en fattade hur?
Egentligen tror jag att vi har rätt bra koll på saker vi undrar över.
Men vi kanske är för ivriga i att söka helt andra svar än dom vi egentligen har för att vi inte tycker om svarens innehåll.
Jag hittar ofta saker på marken just för att jag tittar ner i marken när jag struttar omkring.
Sällan letar jag efter något särskilt och förmodligen är det just därför jag har så många markskatter medan andra har noll.
Går en runt och är upptagen med att filtrera omgivningen i jakt på saker, svar eller tecken som stämmer överens på pricken med dom en är ute efter så finner en aldrig det där andra.
För vist är det väl ändå så att när en slutar leta, ja då poff hittar en den där förbannade pusselbiten som en länge trott att dammsugaren tog.
Kommentarer
Postat av: Hanna Strand
"Går en runt och är upptagen med att filtrera omgivningen i jakt på saker, svar eller tecken som stämmer överens på pricken med dom en är ute efter så finner en aldrig det där andra." Du sare på ett sätt med dina ord som var på pricken, för mig.
Trackback
