Liberté, égalité, solidarité

Om det som inte syns

Rusigt liv, fart, fläkt, slit och släp.

Knappt tid för att avnjuta en enkel claribell.

Ruset ska kännas roligt. Stimulerande. Givande.

Annars finns där ingen mening med att rusa vidare.

Ruset kan nyttjas och utnyttjas.

Nyttjas för att fokusera, utnyttjas för att glömma.

Att utnyttja en fartfull vecka för att slippa känna efter kan få katastrofala följder.

Att någonting int syns på ytan gör de inte mindre viktiga eller relevanta.

Känslor betyder, och känslor kommer ikapp.

Det behövs aktiva pauser från livets puls för att snappa upp vad som händer i känslolivet.

Hjärtats status. Hjärnans produkter.

Det gör ont att inte få som en vill.

Men det gör ondare att inte kunna gå vidare i jakten på lyckan på grund av ohanterade känslorester.

Vår historia lagras inom oss.
Och rätt vad det är flyter saker och ting upp till ytan och tar oss på sängkanten.

Det är svårt, och snudd på dumt, att försöka plannera för känsloutbrott. Än svårare och dummare är det att försöka tygla vad som sker inom oss.

Vi kan däremot lära känna våra känslor, försöka förstå våra tankemönster.

På så sätt kan vi lättare hantera känslobubblet. Och låta det osynliga få utrymme, låta det ta plats i våra liv.

 

 

 

 

 

"Hjärtats status. Hjärnans produkter." Wow. Och ordet "känslorester".

Sanna, din översättning av dina tankar och dina känslor är nåt särskilt (som i suveränt). Vi måste komma ihåg att påminna oss själva att känslobubblor också kan serveras i dom allra finaste glasen.