Om känslosvall och rengöringsvätska
Känslor är det mest irationella som finns.
Det är lite det som är meningen med känslokalabaliken.
Att ta oss ut ur den realistiska, rationella bubblan som vi ständigt tenderar att blåsa om oss.
Rationalitet och realitet håller oss på plats, får oss att inte bete oss utanför ramarna för vad en hederlig, jordad medborgare bör göra.
Slipper en känna är det lätt att göra.
Producera, reproducera,
prestera, leverera.
Lite som robotar.
Känslor sätter käppar i hjulen för den tuktade processen.
Känslor skapar ologik i allt det där förprogramerade, tvångsexisterande, framtvingade.
Ibland tänker jag att jag önskar att känslor inte fanns.
Att det skulle bli lättare så.
Lika snabbt tänkter jag nej för fan!
Det är känslorna som gör livet värt att leva.
Det är känslorna som är skillnaden mellan liv och existens.
En viktig skillnad.
Lite som skillnaden mellan sylt och marmelad.
Trädgårdshallon och vildhallon.
Glasögon och linser.
Det fina med känslor är att dom kan tas i uttryck.
Användas för att göra livet lättare att hantera, genom att förklaras och attributeras.
Blir det någonsin för mycket har vi även en tårkanal som ibland rinner över.
Spolar ansiktet rent från rationalitetens smuts.
Avgaserna i vardagen.
Ring så spelar vi.
Gråt så pratar vi.
Prata så löser vi upp knutarna.
Och när knutarna är upplösta, kan vi börja knyppla nya mönster, i den stora väven vi kallar livet.
Kommentarer
Postat av: Hanna
"Blir det någonsin för mycket har vi även en tårkanal som ibland rinner över.
Spolar ansiktet rent från rationalitetens smuts.
Avgaserna i vardagen." TAACK.
http://1.bp.blogspot.com/-I31fnN-gnNE/US8e8DHncjI/AAAAAAAAHJQ/yTTXvYW6KNE/s640/Onnioon_kuplat_Aaron1.jpg
Trackback
