Om att gå vidare
Tog ett par vacklande första steg mot infiniteten. Det oändligt spännande som kallas utveckling.
Bort från stagnation och söndertänkta tankar. Upp med fönstret och andas frisk luft i lungan.
HIttade en skamfilad papperslapp i fickan. Fullklottrad med ord formulerade av gamla tankar.
Det kändes bekant men på det sättet som int känns så bra. I magen.
Tänkte att jag aldrig ska använda de orden på det sättet någonsin igen.
Jag gillar nästan alla ord. Men int alla ordföljer. Färdigbakad till exempel, gillar jag riktigt lite.
Tankemonster är int heller en favorit.
Vissa ord ska int vara med varandra.
Ord bör int underskattas. Men int heller överskattas.
Varför ens skatta ord. Använd dom ba. Fast väl. Och med eftertanke.
Eftertanke är ett superbt ord. Fast rätt missvisande innebörd.
Hur tänker en efter före? Förtanke borde det heta.
Använd ord med förtanke. Eftertanke är den lättare vägen ut.
Och vem gillar egentligen när det är lätt?
Kommentarer
Trackback
